Ännu vinter

Ett nytt tunt snötäcke, och så vaknar man till 10 minusgrader! Behöver man mer för att dra täcket över huvudet och somna om?
Glatt hoppade jag ur sängen i alla fall (nåja, jag ska kanske inte överdriva) och byltade på mig varmt för att slippa frysa på jobbet. Det hade jag inte behövt. För en gångs skull var det FÖR varmt på mitt rum.
Vad ska jag hitta på för positivt att se fram emot imorgon?

Vår? knappast

Nu är min ofavorittid på året. Långa trista veckor när inget händer. Inget att se fram emot förrän påsk och den ligger oerhört långt bort.
Vädret är urtrist. Vissa dagar får man falsk vårkänsla. Sen kan man vakna upp till mer snö. Isigt, halt, knaggligt, fult, tråkigt, grått, trist ... jag kan hitta på många adjektiv. Känner mest för att dra täcket över huvudet och sova lite till.

Ung och vacker

Idag var jag med min far och fikade hos en av hans vänner.
Han mötte mig med orden: "det var längesen, men du är en lika vacker flicka som sist vi sågs"

Ja, i hans ögon är jag kanske en flicka fortfarande. Eller har det med min längd att göra? Förra året sa min då femåriga brorsdotter: "är du en LITEN flicka, Pia?"

Lite smickrande var det i alla fall att kallas ung och vacker.

Hopsamling

Så trist att vara utan internet nästan hela jul- och nyårshelgen. Jag inser att jag använder nätet en hel del. Nu verkar allt lugnt igen efter ett antal resor till datorbutiken och en del trixande av sonen.

Nästa lilla stötesten är att min kamera är "borta". Mot bättre vetande lånade jag ut den till sonen och nu vet han inte var den är.

Jag saknar också min älskade kylskåpspenna: blå och med magnet. Den ska alltid finnas där för att lätt kunna skriva upp saker som tar slut i kyl och skafferi. Hela långa hösten har den troget stått mig bi, men nu har den fått fötter. Närmare bestämt såna som sticks in i 43:or!